Ensam duktig flicka söker

I natt fick jag möta den andra sidan av julen, raka motsatsen. Jag satt i telefonen med min vän, som hade en väldigt jobbig natt. På morgonen var min väns biljetter bokade till det planerade julfirande, och vännen hade mycket ångest över att behöva åka. Att fira jul är så förknippat med glädje och lycka, och om man inte har möjligheten att ta in och dela den glädjen kan julen föda mycket ensamhet. Så kände min vän, och funderade på att inte åka utan istället stanna hemma över julen. Ensam i lägenheten. Att fira jul ensam möter också mycket ångest, då julen är så starkt förknippad med samvaro. För att inte tala om de förväntade reaktionerna från familjen som skulle få fira utan min vän. Så där satt vi, i varsin stad, och försökte reda ut vilket alternativ som var minst jobbigt. Mycket av det jobbiga låg i känslan av att behöva hålla en fasad uppe inför familjen, och inte våga visa hur sargad själen just nu var.

Jag tror på öppenhet och kommunikation, att våga säga det man känner och tänker. Man kan såklart säga det på olika sätt, och det kräver lite träning att uttrycka sig förståeligt och "diplomatiskt" så man inte sårar någon. Att vara ärlig på ett konstruktivt sätt tror jag bara stärker relationerna med andra människor. Framförallt de som står oss nära. Människor vill ha förtroenden, de ser det som ett kvitto på att den andra vill ha en närmare relation med dem. Och ofta svarar den andra med att öppna upp och knyta samma band tillbaka. Men det är svårt att bryta vanan, om man aldrig brukar säga vad man tänker och tycker och känner. Men man får börja i liten skala och öva sig. Ta ett djupt andetag och dyka i, och se vad som händer. Och upptäcka att man faktiskt flyter, även om man kanske får jobba lite med simtagen. Om det är jobbigt att prata om det, skriv ett brev. Använd ledigheten till att knyta en närmare kontakt med någon du länge önskat att du kunde anförtro dig mera åt. Det ger mera julkvalité än allt perfekt julgodis och grandekorationer i världen!