Ensam duktig flicka söker

Jag borde egentligen sova, men som så många gånger förr så sitter jag uppe och gör andra saker. Den här gången har jag jobbat, och druckit vin. Kanske inte den allra bästa kombinationen. En vän "grälade" hjärtligt med mig på msn om att jag söp medan jag jobbade, men jag kontrade med att jag inte alls gjorde det utan istället jobbade medan jag söp. Vilket som är värst vet jag inte. Jag vill dock inte se det som att jag super - jag var sugen på ett glas vin - som blev två. Och så sällan som jag dricker på egen hand så tyckte jag att jag kunde falla för frestelsen.

Jag har varit på konferens i tre dagar och är helt slut i huvudet. Det har varit en mycket intressant konferens, men mest intressant har varit de kontakter jag har knutit utanför seminariesalarna. Jag har åter igen tackat nej till en spännande tjänst som jag blivit erbjuden, men som inte helt och fullt passar in i mitt intresseområde. Envis som en jag vet inte vad håller jag fast vid det jag gör och det jag tror på. Trots att andra tjänster skulle ge enklare arbetsuppgifter och bättre utvecklingsmöjligheter.

Jag höll i en presentation på konferensen och berättade om mitt intresseområde. Hur det gick vet jag inte riktigt, jag fick ingen jätterespons från auditoriet vilket jag är van vid från andra sammanhang. Huruvida det berodde på att de höll med om allt jag sa och var blyga eller att de förkastade allt med inställningen att det inte var värt att argumentera mot vet jag inte. Men jag hoppas på det förstnämnda.

Jag har också minglat med min chefs-chefs-chef som var på konferensen. Jag har med denna chef, tillsammans med de två mellancheferna, planerat en stor presentation av mitt projekt inför tilltänkta finansiärer och andra inflytelserika personer. Ett antal av de inbjudna har tackat ja, men tydligen så har ett antal av personerna reagerat över att vi inte följt gängse procedur och enligt dem bjudit in "fel" personer. Personer som inte ska vara med när "kronor och ören diskuteras". Högste chefen var ambivalent över hur hon skulle bemöta det hela, hon var sugen på att vara "uppnosig" förstog jag men jag hörde också att hon har sinne för diplomati. När man sitter så högt upp som hon så tror jag att man alltid sitter lite löst. Man vinner inget på att göra sig för osams med de ovanför. En avsatt chef gör nämligen ingen nytta.

Mitt uppe i all karriär så har jag också haft ett möte med mitt förflutna. Jag har nämligen bott hos några släktingar till mitt X. Som jag numera titulerar som mina vänner. För jag tycker hemskt mycket om dem, och jag har känt dem i 12 år. Jag har ingen lust att säga upp bekantskapen med människor jag tycker om bara för att de råkar ha ett visst släktskap. Det skulle jag ju inte göra med några andra människor jag känner.

Men det gick jättebra! Jag har varit orolig för att de sagt ja till min förfrågan bara för att de känner att de måste. Men de var innerligt glada för att jag ville komma och titta förbi. Och de var ärligt intresserade av hur det var med mig. Fast de i början försökte låta bli att fråga. Men i morse så frågade den hon hur det egentligen var, och gav mig utrymme att svara väldigt ärligt. Och jag förstog det som att de också var väldigt ledsna över det som hänt, och förvånade. Jag vet att de tycker väldigt mycket om mitt X också, och han tycker om dem. Så det är skönt att kunna få fortsätta vara omtyckt av dem, att det inte blivit ngt antingen eller.

På vägen hem blev det strul med tåget jag åkte med. Det skulle bli ersättningsbuss halva sträckan. Och det var huggsexa om bussarna, två gånger förlorade jag kampen med enbart några personers marginal innan bussarna blev fulla. Jag blev en av ca 10 personer som blev kvar på perrongen efter att jag gett upp en plats till en kompis/kollega som hade längre resväg än jag. Men när "sista" ersättningsbussen gått och vi väntade på en ytterligare så kom ny information om att nästa tåg skulle trafikera samma sträcka som vårt tåg inte trafikerat. Så en timme försenad fick jag plats på ett nytt tåg.

Och nu är jag äntligen, sedan några timmar, hemkommen. Och nu har jag nästan jobbat av allt jag har att göra. Och jag tycker verkligen att jag "förtjänar" ett glas vin, eller två. Om man nu någonsin gör det.

Och jag lovar att reflektera vidare över det här med män. Jag blev extra peppad av att någon känner igen sig i mina inlägg. Ikväll är jag aldeles för trött och ointresserad av allt sådant.