Trött

Livet efter en deadline håller inte i sig särskilt länge. I tisdags jobbade jag till 19.30, men med en friskvårdstimme på dagen då jag gick och tränade. Sedan mötte jag en kompis inne i stan och firade med ett glas vin och en pizza på Grappa för det eminenta priset av 220:-. Men oh vad gott det var - jag var helt klart värd det!

Igår var jag på konferens hela dagen med efterföljande middag, hemma 21.30 och då fick jag lov att jobba lite. En av de deadlines jag hade i förra veckan lyckades jag hålla, men inte mina två chefer. Och därför så har tidsplanen för den uppgiften spruckit, och de förväntar sig att jag ska fixa allt i en handvändning. När de själva befann sig på Chefsdagar i onsdags och torsdags förra veckan la de inte in ett finger för att göra sin del till deadlinen. Och nu när jag är på konferens i tre dagar så är det tydligen självklart att JAG ska göra saker som jag borde hunnit göra innan - om som sagt ngn annan hållit sin del av avtalet. Jag hatar verkligen att skylla på någon annan, man kan inte påverka andra utan bara sig själv. Men just nu kan jag tyvärr inte göra ngt annat.

Idag var jag hemma vid 21, och har hunnit prata med min mamma, med en kompis, svarat på brådskande mail om bokning av en stundande Londonresa och försökt hinna ikapp med vardagssysslor i allmänhet. Varit ut  med en soppåse som av någon anledning luktade apa när jag kom hem.

Imorgon kommer jag vara hemma från konferensen vid halv tre. Då behöver jag ta tag i den försenade uppgiften. Den är dödsviktig - det handlar om att bjuda in ett antal "investerare" för att presentera vår idé. Och datumet de blir inbjudna till närmar sig med stormsteg. De borde redan vara inbjudna för att kunna boka in det här i sina fulla kalendrar.

Och i helgen ska jag förbereda en presentation jag ska ha på tisdag. Jag borde ha förberett den för länge sedan, för det handlar delvis om att läsa in sig på nytt material. Men pga de hastigt uppkomna deadlines jag har haft så har jag inte hunnit ta tag i detta. Min tidsplanering har förskjutits. Så jag kommer behöva jobba i helgen också. Hur mycket vet jag inte, det här är ett sådant projekt som man kan hålla på 100 timmar med, 10 timmar eller 1 timme. Det är bara jag som bestämmer när jag tycker det är good enough. Och egentligen tycker jag aldrig att jag är det.

Men jag är inte mer än människa. Just nu är jag dödstrött och längtar till en söderhavsö. Jag kan inte delegera så mycket heller, och inte heller klaga hos chefen eftersom det mesta jag har att göra har jag tagit på mig själv. Jag styr över min egen arbetssituation, men just nu är jag även beroende av andra för att kunna genomföra det jag tar mig för. Och det gör det svårt att planera.

Nu ska jag sova så jag orkar med ännu en dag innan helgens jobbande.

Kommentarer
Postat av: Peter

Alltså jag är ju bara en usel redaktör, men det låter som om du kör lite väl hårt. Nog för att du är en ensam duktig flicka, men det finns gränser även för såna.

2010-03-19 @ 07:19:12
URL: http://www.petersaventyr.blogspot.com
Postat av: Ensam duktig flicka

Usel tvivlar jag på.

Och ja, jag kör för hårt.

Jag måste överleva den här stinten, sedan måste jag försöka hamna i "the zone" igen - där jag trivs bäst.

2010-03-19 @ 23:15:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0