Löften och överenskommelser

Jag hade en intressant och stundtals hetsig diskussion med en vän idag kring löften och överenskommelser, och huruvida det är någon skillnad mellan dessa. Jag försökte först hävda att det var en viss skillnad, mellan att bara komma överens om något och att sätta orden "jag lovar" framför något. Jag ville hävda att man bara lovat något när man uttryckligt sagt att man lovat. Men (tja, som vanligt) lyckades min vän med argumentatoriska krumpsprång överlista mitt resonemang och kvar stod jag med en insikt om att det kanske inte är så stor skillnad, egentligen.

Jag vet inte om jag är så mycket filosofiskt klokare. Men det jag har tagit med mig från diskussionen är att alltid försöka hålla överenskommelser, oavsett hur liten den kan verka för mig. För jag har ingen aning om hur viktig den är för den andra personen.

Med dagens diskussion i ryggen kan jag kanske också bättre förstå vännens resonemang kring ett tidigare ärende. Denna vän umgås jag rätt ofta med, och ibland "klagar" vännen på att det blir för ofta. Alltså, inte egentligen på att VI umgås men på att vännen inte har så många andra att umgås spontant med. Medan jag inte har så mycket betänkligheter med att spendera tid med denna vän. Och med bakgrund till resonemanget att vi umgås för mycket så gav jag återbud till en större sammankomst med flera vänner som min vän annordnade. Jag tänkte att det bara var bra att jag inte alltid var med utan gav plats för andra i vännens liv. Jag hade först sagt att jag skulle komma, sedan föreslog en vän som jag inte ugåtts med på länge en aktivitet. Och då sa jag ja till henne och lämnade återbud till min vän. Som blev besviken. Nu förstår jag att det egentligen inte handlade om min närvaro, eller så klart saknades jag i person också, men mest handlade det nog om mitt första ja som sedan blev ett nej. Som min vän sa i diskussionen idag "för vad är då ett ja värt?".

Så jag vill skicka med mig själv, och er därute, visdomen om att ibland är överenskommelser viktiga. Och man vet aldrig när de är det för den andra personen. Så därför är det bäst att ALLTID hålla överenskommelser och vid de tillfällen man är osäker inte ingå några överenskommelser utan lämna det öppet.

Kommentarer
Postat av: Peter

Jag lovar nästan aldrig. Ett löfte vill jag inte bryta och vem vet vad som händer omkring en? Jag ser en överenskommelse som en med vardaglig grej.



"Vi ses kl 15." är ju en överenskommelse, men det är helt lugnt (oftast) att ringa tjugo minuter innan och säga att man blir sen, eller att något kommit emellan.



Svårt sånt där...

2010-03-29 @ 08:10:28
URL: http://www.petersaventyr.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0