Omväxling

Jag har varit i London i fyra dagar med tre människor jag tycker väldigt mycket om. Vi reste budget-budget då två av dem är studenter med väldigt begränsad ekonomi. Vi flög ned med Ryanair och bodde på ett litet hotell i Paddington. Vi hade hittat ett hotell som erbjöd fyrbäddsrum, så vi knökade ihop oss alla fyra i samma rum med en toalett.

Eftersom vi kommer så bra överens, jag och mina två kompisar plus hennes sladdis till lillebror (som är 12 år yngre än oss), var det inga problem att bo så trångt. Vi var färdiga i badrumet på strax över halvtimmen - sammanlagt - alla fyra. Det blev tidiga mornar för att slippa köa och hinna se så mycket som möjligt, och sena kvällar för vi njöt av pubar och barer och en av kvällarna picknick och promenad i Hydepark.

Det var första gången för mig i London, men jag åker gärna tillbaka. Inte för att det var så spännande och exotiskt, utan för att det var så lätt att ta sig runt. Det enda kluriga var att förstå vad de sa, och då hade jag ändå VG i engelska och har jobbat en del mot USA så helt. Tyckter tvärt om att jag i princip alltid förstog vad mina amerikanska kollegor sa när vi jobbade ihop. Men här var jag helt väck. Det var jag inte riktigt beredd på.

Vi åkte från en liten flygplats en bit ifrån Stockholm, och eftersom mina vänner inte bor i Stockholm fick jag åka tåg själv hem. Jag sov som en stock på SJ-tåget, helt slut efter en intensiv helg. Jag sov så djupt så jag nästan kunde ha pratat i sömnen - det skulle inte förvåna mig om jag gjorde det. Han som satt bredvid mig kastade sig iallafall av tåget redan i Sundbyberg. Vilket fick mig att nyvaket fundera över vad jag kunnat hitta på i sömnen.

När jag sedan skulle gå av tåget vid centralen för att ta mig vidare hem så slog en enorm tomhet över mig. Inte som att jag kände mig ensam, det kändes bara ovant och tråkigt att inte ha tre andra människor och bagage och grejer att hålla rätt på. Jag saknade den där stressen att övervaka att alla kom av på samma station (ja, jag är en liten hönsmamma vilket säkert mina kompisar stör sig på). Det har tagit några dagar att landa i att vara själv igen. Men nu börjar jag uppskatta det. Det är bäst att njuta några dagar, för till midsommar kommer jag trängas med ett gäng andra på en liten båt. Det kommer bli spännande.

Kommentarer
Postat av: blogger

Känner igen det där, likadant för mig förra veckan efter att ha kommit hem från göteborg där helgen präglades av vänner och partaj.



Tog ett tag, men nu är man tillbaka i sig själv och leendet är tillbaka.



/b

2010-06-24 @ 19:31:46
URL: http://inmyhead-blog.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0