Väckta känslor

Idag har jag varit ute med två av mina singeltjejkompisar (jag har ju så många killkompisar så det känns värt att poängtera att den här gången var det tjejkväll). Vi började kvällen med att grilla hamburgare hemma hos den ena av dem, dricka piña coladas, frozen daiquiris och rosévin, och öl och cider. Sedan gick vi ut till ett mysigt och loungigt ställe där den andra kompisen kände kvällens DJs.

Direkt när jag kom in i lokalen var det ett killgäng som fångade min uppmärksamhet. Och framförallt en av killarna. Han hade underbart vackra ögon och ett smittande skratt, snygg vit skjorta och lagom solbränd hud. Jag hade svårt att ta ögonen ifrån honom. Tyvärr satt han längst in i hörnet med en tjej i samma ålder bredvid sig. Men det verkade inte som de var ihop. Mot slutet av kvällen satt han tryckt, lår mot lår med sin killkompis och några decimeter från tjejen, samtidigt som hon satt lutad mot honom. Sedan böt han plats med en killkompis. Så de hade nog inget ihop. Men det var så lagom att upptäcka det då, för då var det dags för dem att gå.

Jag hade verkligen, utan resultat, försökt flirtat, springa på honom på toaletten och tja, allt jag kunnat. Förutom att tränga mig förbi alla hans kompisar och sätta mig i knät på tjejen, för att få hans uppmärksamhet. Så när han och hans kompisar rest sig upp och stog för att kränga på sig sina regnponchos (ja, det har regnat rätt rejält här i Stockholm) så stegade jag fram till honom och sa som det var. Att han hade fantastiskt fina ögon och ett underbart skratt, och att han passade väldigt bra i sin vita skjorta. Och säkert lite till, jag var inte helt nykter. Han såg väldigt glad ut och blev väldigt smickrad. Och förvånad. Så han kan inte ha sett alla mina uppskattande blickar under kvällen. Tyvärr var de på väg att gå vidare, och mina kompisar var inte så sugna på att hänga med. Så jag lät honom löpa. För den här gången.

Men jag har ändå vunnit något. Jag har vunnit känslan av att vara väldigt attraherad av en man. Det händer inte så ofta att jag blir så attraherad av en främling som jag blev ikväll. Och det känns bra. Det ger mig hopp. Det ger mig hopp om att jag faktiskt kan börja känna på riktigt igen.

Och imorgon har jag ytterligare en dejt.

Det blir en bra helg det här!

Kommentarer
Postat av: fransansisco

Hej var med om något liknande i onsdags men jag gick inte fram och jag ångrar det så mycket. Nästa gång ska jag ta steget för det är inte roligt att ångra något man inte gjort. Din blogg har hjälpt mig genom mitt svåra år jag vill bara att du ska veta det. kram

2010-07-25 @ 15:36:44
Postat av: Peter

Så förtjusande charmigt! Vi har snackat om det tidigare, men du är bra som faktiskt vågar ta steget. Mer sånt!

2010-07-26 @ 15:45:16
URL: http://www.anguin.wordpress.com
Postat av: Åsa

Modigt.. Att njuta av känslan att bli attraherad är en grej. ATt göra något åt det är ju nästa modiga steg.



Bra jobbat!

2010-07-30 @ 18:26:31
URL: http://osorteradetankar.wordpress.com/
Postat av: Ensam duktig flicka

Tack för era vänliga ord. Kul att höra att jag kan göra det lättare för någon annan bara genom att helt egoistiskt skriva av mig.

2010-08-16 @ 22:31:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0