Tack!
Jag har inte jättemånga läsare, vilket är både bra och dåligt. Bra för att jag inte lämnar ut mig för så många, dåligt för att jag kanske inte når ut till alla som behöver läsa en sådan här blogg. För även om jag inte är fantastiks på att skriva eller lever ett spännande lyxliv så tror jag att många ibland behöver läsa sådant som jag skriver. Känna att det finns någon annan där ute som känner samma sak, som tänker samma sak och som går igenom samma sak. Och som överlever. Med blåmärken och hål på knäna, och som ändå har kraft att resa sig upp. Mitt mål är att nå ut till dem som behöver just det. Och det är med glädje jag ser att flera där ute som jag inte känner har lagt till mig bland bloggar de läser. Tack för att ni intresserar er för mitt liv, för jag behöver skriva av mig och för att det ska kännas meningsfullt behöver någon läsa det. Och tack för att ni ibland ger mig input via era kommentarer. Jag hoppas att jag kan återgälda tjänsten genom att ge er något som ni har nytta av i ert liv och er personliga utveckling.
Hej,
Är mitt i den värsta perioden av mitt liv... en skilsmässa som jag inte trodde var möjlig för bara ett år sen. Gråt är vardag, glädje obefintlig.
Jo, jag läser men kommenterar inte. Fortsätt att skriv, snälla... Nån gång borde jag hamna i samma fas som dig.
Varma kramar
Tack själv!
Jag är en av de som tyst läst din blogg, och som också länkar från min egen som min läslista.
Jag känner igen mig, och får tröst och stöd av att höra andra som går igenom liknande saker!
Kram!
Tack för att ni skrivit en rad. Kul att läsa att någon uppskattar det jag skriver. Och jag planerar att fortsätta skriva, även nu när det är ljusare. För allt hänger ihop. Det är min livstråd och livsresa det handlar om. Och den pågår ständigt.
Jag tänker på er som behöver gå igenom samma sak. Men kom ihåg att ni är värda att älska, och framförallt kom ihåg att älska er själva. Den bästa kärleken och den bästa bekräftelsen tror jag är den man kan ge sig själv. Lycka till!!
Sökte efter bloggar som handlar om någon som genomgått en skilsmässa. Har inte hunnit läsa allt du skrivit än, men kommer att göra det. Har planer på att börja blogga själv trots att det gått ganska lång tid sedan min man lämnade mig. Skilsmässan är inte klar än (trots att vi inte har barn) och jag känner att jag måste försöka samla mina tankar - förstå vad som hänt.
Är tacksam för att du delar med dig av dina tankar och känner precis som du att det är bra att få input utifrån. :)
Kommer att besöka dig ofta. :)
Stor styrkekram på dig Catte! Det finns ett ljus i tunneln, bara man håller ögonen öppna efter det. Lycka till med allt!
