Saknad igen

Nu har deklarationsunderlaget för lägenhetsförsäljningen kommit, och mäklarens kryptiska beskrivning om hur vi ska göra vid deklarationen. Det känns som ingen siffra stämmer!

Jag har också varit i kontakt med mäklarfirman och gett feedback på bemötandet vi fick av vår mäklare. Det var totalt uselt. Så jag ser verkligen inte fram emot att få råd om min deklaration av honom. Framförallt inte efter att hans chef har konfronterat honom med den kritik jag har lämnat. Just nu känns det inte alls bra i maggropen. Hellst skulle jag vilja elda upp deklarationspappren och slippa tänka på dem mera. Men tyvärr så funkar det inte riktigt så.

Jag har, på grund av mäklarkontakten och deklarationen, mailat med min fd man. Och från att ha känt ett avståndstagande och en självvald distans så känner jag nu åter igen den oändliga saknaden. Om jag skulle möta honom idag skulle jag vilja krypa upp i hans famn i en soffa och gråta och be honom komma tillbaka. Allt skulle vara förlåtet. Så känns det just nu. För jag saknar honom så! När jag skriver det här så gråter jag för första gången sedan nyårsafton.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0